"Boken till Lejon"

Utdrag ur kapitlet "De vilda djuren":

-Sländor, vad vill ni säga mig? Beredd med block och penna upprepar jag frågan. Vilket är ert budskap?

   -Att ni människor ska förstå vikten av varsamhet. Inse hur bräckligt allt levande är, trots all styrka, all kraft, allt mod.

   Den sköra tråden finns där som en viskning och håller oss vid jordeliv.

   Vi visar er också det vackra, det glänsande.

   Livets korthet, vill vi att ni ska ha med er. 

   -Tänk att bara leva en enda dag", säger ni medlidsamt, när ni får syn på en dagslända. Skrattar ett litet skratt och börjar samtala om vad ni skulle göra om era liv var så korta.

   Du vet ju ... Tiden existerar inte. När allt kommer omkring ... Är era liv längre än en dagsländas? Vi uppmanar er att ta fatt i varje sekund.

   Låt nuet vara fyllt till brädden av ljus och liv.

"Kungen och Myskmadran"

Utdrag ur kapitlet "Mina hjälpare":

De är ständigt med mig på min jordaresa. De vet min livsläxa. Deras uppgift är att se till att den blir så väl utförd som möjligt. De vet mitt nästa steg. Allt jag behöver göra, är att lyssna. Vaksamt.

   Som den novemberkväll, när jag går utmed vattnet, uppfylld av tankar kring ett beslut jag ska ta. 

   Har jag den ork, den kraft, de resurser som krävs för de förändringar, som är möjliga och som jag drömt om?

   Å ena sidan ...

   Å andra sidan ...

   "Du har kraften inom dig. Bara det att du ska använda den till rätt saker. Vilka de är, får du veta genom att lyssna inåt."

   Den gamla linden har talat.

   Jag lutar mig mot henne en stund.

   Låter allt inom mig stillna.

   Väntar in svaret.

   Vet att det kommer.

"Har du hört din fjäril viska?"

Utdrag ur kap. "Uppbrott från barndomslandet":

"Barndomslandet, det givna, det självklara.

En sorts trygghet.

Men, där och då var allt som det var. Rollerna var givna. Valen få eller inga.

Flög några fria fjärilar?

Flög min själ fritt?

Eller, är det först nu, som min tid är den rätta för att se hur fjärilar spräcker sina puppor, breder ut sina vingar, gör sina avtryck och flyger sina egna valda vägar?

Är det först nu, som jag kan göra deras visdom till min?"